Lean Transit System                   

                      for a Sustainable City

Sammanfattning

Trafiken i och kring städerna har ökat kraftigt och trots utbyggnad av vägar och andra trafiksystem finns betydande framkomlighetsproblem i de flesta länder. Trafiken och den alltmer omfattande infrastrukturen medför stora ingrepp i stadsmiljön, förutom att mark ianspråktas eller blir mindre attraktiv för gående, även barriäreffekter, buller och luft­föroreningar.

Bil- och lastbilstrafiken förväntas också fortsättningsvis öka trots att kollektivtrafiken ofta prioriteras. T ex har antalet kollektivresor i Sverige minskat sedan år 1986. Det är därför uppenbart att ett mer miljöanpassat, utrymmessnålt och effektivt transportsystem, som kan vara ett attraktivt alternativ till bilen, skulle ha en stor marknad och innebära avsevärda effektivitetsvinster och en minskad miljöpåverkan.

I promemorian diskuteras förutsättningarna för att introducera ett nytt trafiksystem, som kan motsvara de effektivitetskrav och miljökrav som framtiden kommer att ställa. Begreppet Lean Transit introduceras och definieras. Det utgår från principen om ett kontinuerligt transportflöde – från start till mål - till skillnad från traditionell kollektiv­trafik, som klumpar ihop resenärerna i tid och rum.

Alltsedan 1960-talet har en rad förslag förts fram om förarlösa fordon, som ett alternativ till privatbilen. I Sverige har dessa system ofta benämnts spårtaxi medan beteckningen PRT (Personal Rapid Transit) används internationellt. Ett omfattande utvecklings- och utredningsarbete har lagts ner, men få system har kommit längre än till provbanor.

I promemorian redovisas de viktigare delfunktionerna i ett Lean Transit-system med exempel på tänkbara lösningar. Denna genomgång ger en bild av innovationshöjden för ett genomförande, både tekniskt, finansiellt och organisatoriskt.

I en övergripande analys diskuteras möjligheterna till en realisering av ett Lean Transit-system ur olika aspekter; teknik, de resande och olika aktörers roller. Slutsatsen är att ett genomförande idag inte bereder tekniska problem, men att den sammantagna komplexi­teten (tekniskt, organisatoriskt, finansiellt, samt stadsbyggnadsmässigt) är förklaringen till att denna typ av system inte redan har införts.

Nyttan av ett Lean Transit-system bedöms som mycket stor eftersom det är ett för resenären mycket bekvämt system, med låg miljöbelastning och en hög transport­effektivitet, som dessutom ger minskad trängsel utan nya barriäreffekter.

Genom att kombinera befintliga tekniska lösningar, där den samlade innovationshöjden blir hanterlig, med konstellationer av aktörer inom trafikområdet i delvis nya roller bör det vara möjligt att nå fram till ett system som kan genomföras på en mängd platser och därmed bli ett industriellt och kommersiellt intressant system. I ett avslutande kapitel skisseras hur ett sådant system kan utformas och bringas till genomförande genom teknikupphandling.