Lean Transit System                                                  for a Sustainable City April 2002 Hem Innehåll Kap 1 Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7

5.            Taxe- och finansieringsfrågor I detta avsnitt beskrivs de typer av kostnader som ett Lean Transit system medför samt tänkbara finansieringsmöjligheter. 5.1.        Kostnadsstruktur Investeringen i banor, stationer och fordon är den dominerande kostnaden. I relation till kapacitet i resenärer är dock investeringsbehovet betydligt lägre än för andra bansystem eller motorleder. Framförallt initialt kan också kostnaderna för fordon beräknas bli höga. Det är då värt att notera att i ett vägtrafiksystem kostnaderna för fordonen - och finansieringen av dessa - helt faller på den resande (=bilägaren). En relativt fast kostnadspost är städning och övervakning av fordon och stationer. De rörliga kostnaderna i ett Lean Transit-system är däremot relativt sett mycket låga och omfattar främst energi för fordonsdriften. 5.2.        Avgiftssystem Resenärerna förväntas vara beredda att betala en avgift per resa - även i områden med periodkort på kollektivtrafiken. En viss samordning med lokaltrafiktaxan och med infartsparkeringar skulle vara önskvärd. Taxesättningen bör göras utifrån jämförbara alternativ - egen bil eller taxi - och bör differentieras m h t belastningen på systemet - högre avgift i rusningstid. Eventuellt bör taxan också göras beroende av längden på resan. Dessa avgifter kan förväntas väl täcka de rörliga kostnaderna. Även när färden på bansystemet görs med ett eget fordon (i ett dual-mode-system) kan en avgift tas ut för nyttjande av banan som väl täcker de rörliga kostnaderna. I de fallen kan en parkeringskostnad och -avgift tillkomma. Den kan eventuellt läggas på näringsidkarna vid målpunkten. På motsvarande sätt som gratis parkering idag används som lockbete av affärscentra kan näringsidkare vara intresserade av att subventionera resor till vissa målpunkter (stig av hos oss - 20 kr rabatt). Det kan också bli ett konkurrensmedel med en Lean Transit-station i affären eller kontorshuset. Med möjligheten att bygga stationer på våning 2 eller 3 kan värdet på lokaler i dessa våningsplan också höjas. Det bör därmed finnas goda möjligheter att få fastighetsägare och hyresgäster att medverka i finansierieringen av ett Lean Transit-system, se nedan. 5.3.        Finansieringsmöjligheter Traditionellt står samhället för kostnaderna för transportinfrastrukturen. I Sverige har vi i huvudsak lagt ansvaret för investeringar och underhåll av denna på två statliga myndigheter (Banverket och Vägverket). Driften av lokal och regional kollektivtrafik har däremot lagts på regionala trafikhuvudmän, medan kommunerna svarar för det lokala gatunätet. Tunnelbanan i Stockholm ägs dock av Landstinget och lokala resecentra har byggts upp i samarbete mellan kommunerna och den regionala trafikhuvudmannen. Var ansvaret för banan till ett Lean Transit-system kommer att hamna är därmed inte självklart. Intressant i sammanhanget är förslaget från Stockholmsberedningen (juni 2001) att statliga bidrag skall kunna ges till 100% för byggande av spåranläggningar. En annan möjlighet är att delar av bansystemet ägs/sponsras av företag - i första hand den del av banan som leder till arbetsplats eller kommersiell etablering. På samma sätt kan fordon sponsras av företag - som reklamplats (både fysiskt och logiskt).