IdéPM; Lean Transit System for a Sustainable City, inledning
Lean Transit System                     

                                                          for a Sustainable City

Foto: ULTra Två fordon utan ratt och pedaler

Förarlöst fordon, ULTra                                     Foto: Novanta
Bil med drive-by-wire-teknik från Bertone/SKF    


Idépromemoria om ett innovationssystem för hållbar tillväxt


April 2002   

Ingmar Andréasson, Jan Johanson, Göran Tegnér


Innehåll

Kap 1

Kap 2

Kap 3

Kap 4

Kap 5

Kap 6

Kap 7


Sammanfattning

Trafiken i och kring städerna har ökat kraftigt och trots utbyggnad av vägar och andra trafiksystem finns betydande framkomlighetsproblem i de flesta länder. Trafiken och den alltmer omfattande infrastrukturen medför stora ingrepp i stadsmiljön, förutom att mark ianspråktas eller blir mindre attraktiv för gående, även barriäreffekter, buller och luft­föroreningar.

Bil- och lastbilstrafiken förväntas också fortsättningsvis öka trots att kollektivtrafiken ofta prioriteras. T ex har antalet kollektivresor i Sverige minskat sedan år 1986. Det är därför uppenbart att ett mer miljöanpassat, utrymmessnålt och effektivt transportsystem, som kan vara ett attraktivt alternativ till bilen, skulle ha en stor marknad och innebära avsevärda effektivitetsvinster och en minskad miljöpåverkan.

I promemorian diskuteras förutsättningarna för att introducera ett nytt trafiksystem, som kan motsvara de effektivitetskrav och miljökrav som framtiden kommer att ställa. Begreppet Lean Transit introduceras och definieras. Det utgår från principen om ett kontinuerligt transportflöde – från start till mål - till skillnad från traditionell kollektiv­trafik, som klumpar ihop resenärerna i tid och rum.

Alltsedan 1960-talet har en rad förslag förts fram om förarlösa fordon, som ett alternativ till privatbilen. I Sverige har dessa system ofta benämnts spårtaxi medan beteckningen PRT (Personal Rapid Transit) används internationellt. Ett omfattande utvecklings- och utredningsarbete har lagts ner, men få system har kommit längre än till provbanor.

I promemorian redovisas de viktigare delfunktionerna i ett Lean Transit-system med exempel på tänkbara lösningar. Denna genomgång ger en bild av innovationshöjden för ett genomförande, både tekniskt, finansiellt och organisatoriskt.

I en övergripande analys diskuteras möjligheterna till en realisering av ett Lean Transit-system ur olika aspekter; teknik, de resande och olika aktörers roller. Slutsatsen är att ett genomförande idag inte bereder tekniska problem, men att den sammantagna komplexi­teten (tekniskt, organisatoriskt, finansiellt, samt stadsbyggnadsmässigt) är förklaringen till att denna typ av system inte redan har införts.

Nyttan av ett Lean Transit-system bedöms som mycket stor eftersom det är ett för resenären mycket bekvämt system, med låg miljöbelastning och en hög transport­effektivitet, som dessutom ger minskad trängsel utan nya barriäreffekter.

Genom att kombinera befintliga tekniska lösningar, där den samlade innovationshöjden blir hanterlig, med konstellationer av aktörer inom trafikområdet i delvis nya roller bör det vara möjligt att nå fram till ett system som kan genomföras på en mängd platser och därmed bli ett industriellt och kommersiellt intressant system. I ett avslutande kapitel skisseras hur ett sådant system kan utformas och bringas till genomförande genom teknikupphandling.

Innehållsförteckning

Förord

1.     Lean Transit-system, definition och egenskaper

2.     Resstandard, kapacitet och andra effekter

2.1.        Kapacitet
2.2.        Resenären
2.3.        Samhällsekonomisk lönsamhet

3.     Föreslagna system med Lean Transit-egenskaper

3.1.       Hängande vagnar
3.2.       Fordon på stödjande bana
3.3.       Fordon på slät mark
3.4.       Dual-mode

4.     Delsystem inom ett Lean Transit-koncept

4.1.       Fordon; storlek, framdrivning
4.2.       Styrning av fordonen
4.3.       Växling av fordonen
4.4.       Trafikledning
4.5.       Energiförsörjning
4.6.       Banans separation och placering
4.7.       Stationsutformning
4.8.       Anpassning till stadsmiljön
4.9.       Övriga tjänster




5.     Taxe- och finansieringsfrågor

5.1.       Kostnadsstruktur
5.2.       Avgiftssystem
5.3.       Finansieringsmöjligheter

6.     Samlad analys

6.1.       Marknadsläget
6.2.       Förutsättningar för en realisering
6.3.       Aktörer inom trafikområdet

7.     En möjlig väg till realisering

7.1.       Lean Transit-teknik
7.2.       Fordon
7.3.       Tillämpningar
7.4.       Aktörer

 

Förord

Transporter är idag ett stort och växande problem på många håll i världen - trängsel, ineffektivitet och stor påverkan på både den lokala och den globala miljön. Begreppet "Lean Transit" står för ett nytt synsätt som sätter fokus på det kontinuerliga trafikflödet, på systemets effektivitet och kvalitén för resenären. En teknik som följer principerna i Lean Transit är spårtaxi, som ger betydande förbättringar relativt traditionell kollektiv­trafik och också erbjuder ett mycket attraktivt alternativ till bilen i större tätorter.

En rad studier och utredningar angående spårtaxi har genomförts i Sverige de senaste 10 åren, där bl a effekterna av införande av tekniken har analyserats för olika platser. Betydande restidsvinster och samhällsekonomisk lönsamhet har kunnat påvisas. Dessa har dokumenterats i en rad offentliga rapporter och avses inte närmare refereras i denna PM. I första hand rekommenderas läsning av den rapport som sammanfattar forsknings­programmet Avancerade persontransportsystem: Andréasson: Spårtaxi – ett lämpligt transportsystem för svenska tätorter? (KFB Rapport 1998:13).

Avsikten med promemorian är i stället att belysa frågan ur en annan synvinkel - som ett innovationssystem. Vilka komponenter behövs i ett Lean Transit-system, hur dessa kan kombineras och realiseras, vilka innovationsområden som berörs, vilka kompetenser som bör engageras och hur den samverkan som erfordras mellan individ, näringsliv och samhälle kan byggas upp.

Inom den begränsade ram och tid som stått till förfogande för promemorian har någon fullständig kartläggning av tänkbara lösningar etc inte kunnat göras. De system eller dellösningar som redovisas är endast exempel och har inte utvärderats. De kan förhopp­ningsvis tjäna som inspirationskälla för vidgad och fördjupad sökning efter goda exempel. Understruken text markerar länkar till respektive system.

Omslaget visar det fordon som tagits fram för användning i PRT-systemet ULTra i Cardiff samt konceptbilen Novanta från Bertone/SKF med drive-by-wire-teknik. Den är baserad på en bil från Saab och premiärvisades i mars 2002.

Promemorian har tagits fram med bidrag från Vinnovas program "Innovationssystem för hållbar tillväxt".

Stockholm den 30 april 2002


Jan Johanson
Projektledare

Ecomitech AB