Rapporten Färder i framtiden
behandlar hur transportsektorn skulle kunna se ut om den vore i linje med
en bärkraftig utveckling. Rapporten analyserar drivkrafterna bakom dagens
ökande transportvolymer samt uppskattar hur långt man kan nå
med bättre transportteknik.
Resultaten presenteras i olika framtidsbilder
för år 2040.
Syftet med dessa är att utgöra ett underlag för en diskussion
om hur framtidens transportsystem ska se ut.
En av slutsatserna är:
Kort sammanfattning av rapporten:
| Hur kan ett bärkraftigt
transportsystem för Sverige se ut? Studien har angripit denna
fråga genom att formulera en framtidsbild (med varianter) av transporter
i ett framtida samhälle som uppfyller krav som ställs av "sustainable
development". Tidsperspektivet är 40 - 50 år, cirka år 2040.
Växthuseffekten har antagits innebära att koldioxidutsläppen från fossila bränslen, räknat per capita, måste reduceras med mellan 80 - 100 %. Detta leder till att transportsektorns energibehov behöver minskas till hälften respektive en tredjedel. I alternativet där transportsektorn drivs med en tredjedel av dagens energianvändning antages enbart förnybara energislag användas. Ny transportteknik kan väsentligt reducera energibehov och utsläpp från olika typer av fordon. Tillväxtdynamiken i transportefterfrågan gör dock att det inte räcker med tekniska åtgärder, även om dessa har en stor potential att reducera förorenande utsläpp och energibehov. Tre områden framstår som kritiska; det långväga turistresandet, bilismen och globala godstransporter. Därför behandlas mobilitetens motiv och olika möjliga utvecklingar diskuteras, främst kopplat till informationsteknikens utveckling. Sett ur ett tidsdynamiskt perspektiv ser man inte något helt nytt och miljömässigt attraktivt transportsystem i framtiden. Det handlar mer om vitalisering av de existerande, i en riktning som beaktar miljö och resursfrågor. Resursbegränsningar gör att en fortsättning på konsumtionssamhället inte är intressant för den industrialiserade världen, förutsatt att man vill länka utvecklingen i riktning mot bärkraftighet, vilket får konsekvenser för volymerna av godstransporter. |
Livsstilar som mer betonar social
gemenskap och/eller globala nätverk genom ITs utveckling kan också
påverka det framtida resandet. Det är egentligen inte rörlighet
som eftersträvas utan tillgänglighet.
Personresandet kan delas in i strukturellt "tvungna" resor och önskade resor. De förstnämnda sammanhänger med arbete, inköp och olika slags service och är kopplat till bebyggelse- och infrastrukturens utformning. Dessa personresor skulle man inte ha något emot om de blev enklare eller kortare. Önskade resor är kopplade till olika fritids-aktiviteter. Vid utformningen av framtidsbilderna har strävan varit att genom olika samhällsplaneringsåtgärder reducera det "tvungna" resandet för att ge utrymme för så mycket önskat resande som tillgängligt energiutrymme medger. I framtidsbilden "KNUT-låg" som baseras på neotraditionella strukturer och nätverksorganisation, skisseras ett önskat resande som är 30% större än idag och detta trots att energianvändningen för transporter är en tredjedel av dagens. Detta har uppnåtts genom att antaga medvetna åtgärder för att införa energieffektivare transporter och påverkan på bebyggelsestrukturen genom bl.a. decentraliserad koncentration i tätorter. Därigenom kan det "tvungna" resandet begränsas och lämna utrymme för ett önskat resande. Informationstekniken har också en viktig roll bl.a. genom att framtida arbete delvis kan ske i nätverksorganisationer.
Fotnot:
|
Rapporten (KFB-Rapport 1997:7) utgör en sammanfattande rapport från ett flerårigt temaprogram för transportframtidsstudier. Det har finansierats av Kommunikationsforskningsberedningen, Byggforskningsrådet, Närings- och teknikutvecklingsverket samt Forskningsrådsnämnden.
Temaprogrammet har bedrivits vid forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (fms), vilken är en samverkan mellan institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet och avdelningen för försvarsanalys vid Försvarets forskningsanstalt (FOA). Gruppens verksamhetsfält är växelspelet mellan samhällsutveckling-teknikutveckling-miljö. Ett flertal projekt av framtidsstudiekaraktär bedrivs inom följande teman: transporter, resursanvändning och kretslopp, uthålliga städer respektive försvaret och miljön.
Författare:
Peter Steen, Karl-Henrik Dreborg, Greger Henriksson, Sven
Hunhammar, Mattias Höjer, Johan Rignér, Jonas Åkerman
Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier - fms
Environmental Strategies Research Group - ESRG